Det var inte Mijailo Mijailovic som stack ned Anna Lindh i varuhuset NK den 10 september 2003. Mordet är i stället ett i förväg noga planerat politiskt attentat och har arrangerats så att det skulle se ut som om det utförts av en ensam, psykiskt förvirrad gärningsman. Den officiella versionen av händelseförloppet kan ifrågasättas på ett antal punkter:

 – NK-mannen är inte identisk med attentatsmannen.
 – Kniven som släpptes i rulltrappan på NK är inte mordvapnet.
 – Attentatsmannens keps skiljer sig på tre punkter från kepsen med spår från Mijailovic
   som hittades i Saléngallerian.
 – Enligt både taxichauffören och Mijailovics mor bytte Mijailovic kläder när han kom hem 
   till bostaden i Tullinge. Han fortsatte sedan till Hovsjö där senare ett par gröna
   byxor med blod från Lindh hittades.
 – Larmsamtal som ringdes efter attentatet kan ha utsatts för tekniska manipulationer.
   Ett falskt signalement på gärningsmannen har ringts in till polisen.
 – NK-varuhuset vimlade av egendomliga personer samma dag som Anna Lindh stacks ned. 
   De avvek från varuhusets vanliga kunder genom sin klädsel eller sitt beteende.

I boken analyseras i detalj vittnesmålen och den tekniska bevisningen. En mängd tidigare okända vittnesmål presenteras och en bild ställs samman av hur attentatet gick till. Avslutningsvis redogörs för vad författaren anser vara motivet till mordet – det har samband med förmodad terrorism – och vilka som ligger bakom det.